Linus mammas blogg

I ett par dagar nu har Doris varit jätte pratig och sällskapsjuk. Så fort jag har kommit innanför dörren har hon börjat att kvittra. Jag har helelr inte kunnat gå ut ur rummet då hon börjat kvittra för full hals. Hon har varit jätte mysig och har gärna suttit i handen och ätit, Mia har även hon fått ha henne i handen när hon åt. Men i morse hörde jag ett konstigt pip från henne, tänkte först inte mer på det utan när jag gick upp för att göra mig klar för jobbet kollar jag in i vardagsrummet där hon står och då ser jag henne inte uppe på pinnarna utan hör ett litet pip till och då förstår jag att något är fel. Hon ligger ihop burrad nere på botten av buren och det kommer pip från henne ibland. Jag plockar snabbt upp henne i mina händer för att se om jag ser något fel på henne. Hon är jätte slapp i kroppen och sträcker lite på sig, sen kommer det ett litet pip ocj jag ser bara hur hennes ögon stängs. Min underbara fina Doris tog sina sista andetag i mina händer idag. Kan inte riktigt förstå att hon är borta. Jag la in henne i ett litet örngott och la en handuk över buren för Linus skull. När jag kome hem från jobbet gick jag ut och grävde en grop under min stora Rhoddis för Doris. Grävde ner henne däroch när jag kommer in ser jag hur Linus går runt buren och kikar efter Doris. Han frågar vart hon e och börjar leta efter henne. Det tog ett litet tag inann jag svarade, vad ska man säga till en tre åring vart hans fågel tagit vägen. Tillslut så sa jag att Doris flugit till himlen och han nöjde sig med det. Det var lite jobbigt att städa rent i buren och plocka bort alla sakerna. Men nu är det gjort och jag hoppas Doris har et bra i fågelhimlen och att hon äter massa hirskolvar.

Doris precis när jag fick hem henne

Linus och Doris

Min fina Doris